"What happened?!" "Life happened"

Alla människor är byggda under samma grund, vi skapas lika dant och vi föds lika dant, dessvärre så har även de flesta av oss samma sett att agera på, även om människor vill se sig som "olika". När vi kommer till en obehaglig situation i livet så väljer man att fly eller att slåss. Normalt sett så ser vi oss som "starka djur" som ska slåss för situationen, eller är det för att verkligheten/media vill få oss att framstå som sådana? Kanske all oändlig drös av motivations bilder som trillar ut på tumblr, eller weheartit, jag vet egentligen inte. Men i själva verket är människor mycket enkla varelser, när saker inte går som vi vill, har vi en tendens att ge upp.

Vi bygger upp ett mantra i hur bra vi vill få oss att framstå, hur vi orkar med saker både fysiskt och psykiskt. Men när kommer livet in i bilden? När får man en käftsmäll och inser att allt du gör/försöker att göra är uppbyggt över texter som någon lagt ut på internet. Eller att du får inspiration av någon förbannad människa som är lyckligare är en crack-hore på crack bara för att någon "Gud" har guidat henne/honom till vad den är idag.

När ditt liv bygger på andras upplevelser och känslor i hur du som människa ska fungera så har livet inte börjat. men när du vaknar upp en dag och inte riktigt vet vem du är längre, eller vilka värderingar du har? Bli inte rädd, detta beror troligtvis på att du aldrig har haft några egna.

Det är nu ditt liv kommer att starta. vare sig om du är 15 eller om du är 25.