Nu känns det som att allting har gått för långt igen. Sitter och röker och kollar på när dagisbarnen leker under hökens vingar. Känns som att jag skulle kunna börja gråta för minsta lilla. Vaknade och mådde dåligt, varm som en kastrull och illamående. Samt någon stor obehagskänsla/oro en sådan äcklig klump som ligger i magen och gnager och du vet inte varför. Känns som att jag kommer att få ett break down när som helst. Ska nog sätta på lite kaffe..hur mycket klara en människa?
1 kommentar:
Jag hade gärna kommit på en kopp kaffe och sällskapat dig om det inte vore så att det är hundra mil till dig från skolan. :(
Puss & krya på dig! <3
Skicka en kommentar